Här är lite bilder från tävlingen i Can Picafort, olympisk distans. Cykelbilderna är från en av vändpunkterna på banan.
De här är från den avslutande löpningen på 10 km. Jag tog alla tillfällen till att öva på att få i mig vätska utan att farten påverkas. Kan låta löjligt men jag har svårt att dricka med hög puls och löpandes och förlorar värdefull tid om jag måste stanna vid varje vätskestation. Särskilt i Malaysia där jag kommer behöva dricka väldigt mycket under maran och jag kommer behöva varje sekund jag kan få.
Normalt ser jag inte alltid så här glad ut när jag tävlar då jag är lite för ansträngd. Minns inte vad jag log åt men troligen fick jag syn på fotografen 🙂
Bilden nedanför är från Triathlon Portocolom International och är tagen precis innan jag når toppen av backen. Jag körde den korta banan vilken var ett varv (50 km). Många körde den långa banan som var dubbelt så lång vilket betydde att flera var ute på sitt andra varv när jag kom till backen och de var mycket tröttare än mig då de även redan kört denna hårda stigning en gång. Jag körde om många uppför och speciellt män verkar ha svårt för det. Jag fick flera som försökte hänga på mig men som inte lyckades. Förutom denna man som lade sig i rygg på mig under den sista tredjedelen av stigningen och jag fick dra honom upp till toppen. Tävlingsreglerna säger att det inte är tillåtet att ligga på rulle (drafting) utan du måste hålla ett avstånd på 10 m till framförvarande cyklist. Jag visste att han låg nära för jag hörde hans flåsande i nacken, men när jag ser bilden så blir jag nästan lite förbannad. Han är extremt nära. Att ligga på rulle (drafta) tjänar man väldigt mycket på då luftmotståndet minskas av den som ligger framför. I en klättring uppför blir det inte samma sak så klart men du får ändå hjälp att hålla farten uppe.
Kram på er!
