Sedan jul har jag kommit igång med träningen igen. Sakta men säkert börjar jag bygga grunden för säsongen i små men stabila steg. Jag tränar en hel del tillsammans med mina klubbkompisar vilket är både roligt och inspirerande. Det blir ett par tränarledda simpass i veckan med mitt härliga klubbgäng och vi har fått in fina rutiner för löpningen. På söndagarna springer vi långpass, ännu en blygsam sträcka för min del, men jag utökar den successivt. På onsdagarna kör vi intervaller på Bosön och det är förbaskat skönt att kunna ta i för kung och fosterland igen och bli så där riktigt riktigt härligt trött!
Foto: Pontus Bohlin
Foto: Pontus Bohlin
Om några veckor åker jag på årets första träningsläger. Det blir en favorit i repris – Cykelläger med Lisa Nordén och Calle Friberg på Cran Canaria. Det är en vecka jag ser fram emot mycket och förhoppningsvis ska den boosta min cykelform lite inför årets andra träningsresa som i vanlig ordning blir till Mallorca över påsken. Vi åker ner samtidigt som klubben så det blir en riktigt stort och härligt gäng. Kan knappt vänta! Jag älskar ju Mallorca så mycket att en tredje träningsvecka är planerad till maj och då tänkte jag passa på att riva av säsongspremiären genom att köra igenom Ironman 70.3 Mallorca. Tävlingsområdet är placerad nästintill nedanför vår lägenhet och banan är lika välbekant för mig som mitt eget vardagsrum. Jag planerar köra den som en del i träningsupplägget med målet att köra hårt men kontrollerat. Tid och placering blir därför helt ointressant.
Så, hur är det då jag tänker kring denna tävlingssäsong och vilken är min nya strategi?
I en lyckokaka läste jag några bra visdomsord:
Jag har ägnat en hel del tankar åt hur jag fungerar och vad jag drivs utav. Det jag kommit fram till är att jag behöver ständig bekräftelse på utveckling. Jag älskar att uppnå mål och blir på så sätt stark i min strävan mot målet. Att nå mål är min belöning och en viktig bekräftelse på utveckling. Men om denna bekräftelse uteblir, då tappar jag motivation. Jag förstår att jag har ett väldigt högt ställt mål, nästintill ouppnåeligt, med mitt mål om att kvala till Hawaii. Och att ha detta mål som det enda gör att jag inte får någon bekräftelse, oavsett vad jag åstadkommer på vägen dit. Ingen bra strategi för att skapa motivation med andra ord. Och utan motivation, inget slutmål. Jag behöver istället sätta upp flera mindre delmål där varje uppnått mål ger motivation och glädje. Och innan jag uppnått delmålen finns det ingen anledning att ge sig på det stora slutmålet.
Så därför har jag nu ändrat strategi. Jag tänker ge mig själv chansen att lyckas istället för att hela tiden misslyckas. Jag kommer tävla på medeldistans i år igen, det är en distans jag verkligen gillar och har förmågan att ta ut mig ordentligt på. Jag kommer inte att boka in mig på något kvalförsök förrän jag känner mig helt redo. Förrän alla mina delmål är uppnådda. Om det blir i år eller inte, det får tiden utvisa. Vad dessa delmål blir är jag inte helt klar med ännu. De måste vara motiverande, dvs kännas realistiska men utmana. Och självklart ska de tillsammans leda till slutmålet. Jag kommer sänka blicken lite och för en stund släppa slutmålet från siktet för att istället fokusera på respektive delmål.
Jag har förutom Ironman 70.3 Mallorca bokat in mig på endast en tävling till och det är Ironman 70.3 Durban som går den 3 juni i Sydafrika. Det är en tävling som jag ser riktigt mycket fram emot! Hur det går där får avgöra hur jag ska tävla vidare för säsongen. Det är egentligen alldeles för tidigt på säsongen, för mig som normalt behöver lång tid på mig för att nå en bra tävlingsform, jag är helt medveten om det. Men jag tänker tävla där utifrån mina förutsättningar så bra jag bara kan i den form jag nått då. Det viktiga för mig nu är att se en progress i min utveckling. Att nå ett nytt delmål.
Så nu åker vi igen! Ser fram emot en fantastisk träningsvår med massa härlig träningsglädje!
Foto: Johan Fogel
