Efter över två veckors segdragen förkylning är jag äntligen i träning igen. Och tillbaka där jag började slipa på min löpning. Eller slipa och slipa, jag har snarare sprungit livet ur mig. Det är den effekten Bosöns blåa löparbana har på mig. Man kan nog säga att man ser ett tydligt mönster….
I skrivande stund sitter jag på flygplanet på väg till Gran Canaria. Framför mig ligger årets första träningsläger! En veckas lyxliv bestående av tre aktiviteter; äta – träna -sova. Repeat. Det är en vecka som jag har sett fram emot länge. Ska bli spännande att se hur cykelbenen svarar. Förra året vi åkte på det här träningslägret så var min form rätt usel och vi skojade (Lisa menade säkert allvar ha ha ha) då om att vi nog nästa år borde åka på ett träningsläger innan träningslägret. Det har vi inte gjort men jag har i alla fall fått mer mil i benen denna gång. Det betyder inte att jag kommer få slita mindre, bara att det kommer att gå fortare. Det ska bli spännande att se vilka andra deltagare som är med. Under en sån här vecka hinner man dela och uppleva mycket tillsammans!
Så nu gör jag mig redo att chocka kroppen med en rejält träningsvolym. Om tiden och orken finns kommer jag att blogga om hur det går!
