Nytt kapitel som tyvärr börjat lite dåligt med en rejäl förkylning som däckat mig. Så istället för att träna så ligger jag mest hemma i soffan och slösurfar, läser, tröstäter mig fet och har allmänt tråkigt.
Sitter just nu vid köksbordet och tittar ut genom glasväggen som gränsar ut till balkongen. Ser…..ingenting faktiskt, mer än djungelväxter och glimten av ett hustak. Vi har hyrt en lägenhet på Sivana Place som ligger i Cherngtalay, nästan mitt på ön Phuket, i distriktet Thalang. Lägenheten är superfin, ca 70 kvm, med ett stort sovrum med badrum och dusch, vardagsrum med öppen planlösning till köket och en mindre toalett. Balkongen är stor och blickar ut över, ja, just det…djungeln. Djungeln med alla dess otroliga ljud. Och ödlor. Att gå ut på balkongen kvällstid är en upplevelse, igår kväll räknade jag till minst 8 ödlor som ilade runt där. Snabba små rackare.
Sivana Place, vår lägenhet ligger på andra våningen
Vi har några minuter med scooter till Boat Avenue som är en gata med turistvänliga (menyer på engelska) restauranger där man kan få både thaimat men också lite mer västerländsk mat. Därifrån är det sedan ca 1 km till stranden, Bang Tao Beach. Det finns gott om små restauranger på gångavstånd från där vi bor, men de bjuder på lite utmaning då de är lokala thairestauranger, dvs där thailändarna själva äter. Superbra mat men personalen talar inte engelska och menyn är på thailändska. Den mat vi hittills lyckats beställa har varit fantastiskt god och väldigt billigt. Här betalar vi runt 25 kr för mat till oss båda. Dessa restauranger är små och enkla, oftast byggd på en uppfart till ägarens hus. Ingen turist så långt ögat kan nå.
Vår gata. Alltid minst en hund som ligger utslagen mitt på asfalten och sover
Till träningsanläggningen, Thanyapura, är det ca 9 km. Vi har tecknat ett triathlonmedlemskap så vi har full tillgång till hela anläggningen samt träningspassen. Deras veckoschema är välfyllt och minst en coach leder passen, oftast är de 3 st. Med på passen är det både lokala thailändare (läs otäckt snabba ungdomar) och gäster boende på Thanyapura, med varierad erfarenhet och som är här olika länge och tränar. På flera av passen dyker det också upp medlemmar från Thanyapuras egna proffslag. Så förhoppningsvis kan jag få bra pacing på flera av mina kommande pass. Ja, kanske inte av proffsen då men från nån av de gästande triathleterna. Planen är att jag ska köra flera av mina pass med triathlongruppen och jag ser fram emot att se vad det kan leda till. Minns från vårt senaste besök här att det var hårda pass oftast i mycket hög fart. Deras schema ser just nu ut så här;
Tyvärr hann jag bara med ett första cykelpass i egen regi samt ett löppass och ett cykelpass med gruppen innan jag däckades av förkylningen. Vi försöker lära oss hitta, bemästra vänstertrafiken och förstå hur livet fungerar här. Allt är inte nytt då vi tillbringade två härliga veckor på Thanyapura i julas och coacherna känner igen oss och välkomnar oss tillbaka. Dock har det hänt en hel del på coachingsidan sen dess. Grymma headcoach Sergio Borges har slutat, istället har ”Ricky” Phantep tagit hans plats. Ricky höll tidigare i löpträningen samt var assisterande coach på både cyklingen och simningen tidigare. Han är supergrym! En annan stor förändring är att cykelcoach Nick Gates har ersatts av Daniel Amby. Daniel är svensk men är bosatt här sedan lång tid tillbaka. Supertrevlig och galet stark på cykeln. Återstår att se vad de här förändringarna gett för skillnad i kvalité på passen. Med kvalité menar jag pass där alla får ut något oavsett vilken nivå man är på. Inte ett pass där de kör så fort och hårt det bara går hela vägen tills alla har fallit av från gruppen. Det är inte kvalité för mig. En bra coach klarar av att hantera en grupp med olika kapaciteter, ser till att den långsammaste kan vara med utan att känna sig som en bromskloss till alla och att den snabbaste får jobba lika hårt. Kan knappt vänta tills jag är frisk nog att få testa att köra med dom!
Just ja, sa jag att det också bor en geckoödla i vårt köksskåp?
