Efter de 2 hårda träningsveckorna i tvättmaskinen så har det varit en lugn vecka med mycket vila och bara lätt träning. Sista personen av de i A-squad som varit här på läger har nu åkt hem. En märklig känsla att vara kvar. Vädret har varit lite svajigt med regn och kalla vindar men nu börjar det se bättre ut.
Som coach är det bra att vara kreativ när vädret är risigt
I morgon tävlar jag i Portocolom. Det är en triathlontävling som är hyfsat stor här på ön och i en för mig ny och udda distans. 500 m simning, 50 km cykling och 5 km löpning. Något som egentligen inte alls passar mig då cyklingen är min svaghet och simningen min styrka. Dessutom är cykelbanan inte heller min favorit då den består av ca 700 höjdmeter och ingen platt någonstans. I mitten på varvet så ska vi klättra upp till klostret San Salvador som ligger 550 möh, en stigning på ca 4,5 km och hyfsat brant.
Uppför är det bara att jobba på men nerför kommer jag ha hjärtat i halsgropen. Jag kör så klart på min tempocykel. Löpningen är fantastiskt vacker då den går längs hamnen och vattnet bort till en fyr där man vänder tillbaka. Rätt backigt där också så vi får se om det finns något kvar i benen överhuvudtaget när jag väl kommer dit. Min plan är att simma hårt och cykla så hårt jag kan uppför, inte dö av skräck nedför sen överlever jag bara löpningen. Tävlingen är helt oviktig, jag kör den som ett hårt träningspass med bästa pacingen man kan få. Och jag får ett utmärkt tillfälle att få träna på mina svagheter.
Cykel incheckad och klar
Kram!
